till och med den gamla mercan höjer ett ögonbryn.. |
Och det var det väl just det det var. Alltför bra för att vara sant. Det är nu tio dagar sedan det ödesdigra hoppet, och de senaste fyra dagarna har Lars inte kunnat göra annat än att ligga med benet upp. Någonting står helt enkelt inte rätt till därinne. Är det själva benet som är skadat? Eller muskeln? Idag är det tredje återbesöket i vårdapparaten, och måtte man nu hitta en orsak! Såhär kan vi inte ha det! Stackars fina ben.
I övrigt har vi det bra. Maja är nu sex månader gammal! Hon har två taggiga risgryn till tänder i underkäken; pratar högljutt och rullar och backar omkring och sprider dregel över golven. Hon är glad och pigg och trevligare sällskap kan man knappast hitta. Skulle humöret någon gång dippa så kan man alltid uppsöka en spegel. Maja blir alldeles jublande glad när hon får se sig själv, och det smittar förstås! Ja vi har det bra, verkligen! :-)
Men nu är klockan visst över midnatt.. Måste göra mig klar för natten. Det är ju städdag imorgon. Och snart kommer väl Lars och Benet hem, hoppas jag?
So long!
tror min gammaldags dagbok kommer få mest uppmärksamhet framöver.. men håller förstås koll på dem som fortsätter skriva! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar